Inombords slår något av
oförklarlighet. Ett nattsvart raseri
ångest och en molnande oro

som äter sig tillbaka in i mitt liv
Jag skrattar lättsamt åt hur du är
en uppslagen bok framför mig

där du sitter sammanbiten och kräver
svar på frågor du inte ställer
utan att jag kan berätta om att allt jag har
är plats för mig själv

Och alla korten har redan varnat mig
eller skvallrat om din upplevelse
med ett tillrättavisande finger mot mig

som jag vägrar lyssna till
Därför kramar jag om dig i pauserna
av alla dina besvikelser

För det kommer aldrig att bli som du vill