Facebook
Frågorna kring "vaginan" diskuteras i FN i 3 dagar. Eller "vaginan" som ett solitt företag. (Regeringen måste få sina inkomster någonstans ifrån och genom riks tjejer!)Migrationsminister Johan Forsell har rest till FN:s högkvarter i New York.

???? Vad regeringen gör i FN - objektivt förklarat
Artikeln beskriver att migrationsminister Johan Forssell reste till FN för att försöka övertyga flera länder att stödja Sveriges linje:
att våldtäktsmän som inte är svenska medborgare kan utvisas automatiskt, utan individuell bedömning.

Detta framgår tydligt i texten:

Regeringen vill ändra flyktingkonventionen så att våldtäkt alltid betraktas som ett "särskilt allvarligt brott"

Idag görs en individuell bedömning i varje enskilt fall

Regeringen vill slopa den individuella bedömningen och göra regeln absolut. Och det är absolut RASISM och karaktärsskada!

Sverige inför redan i september "de tuffaste reglerna i Norden" för kriminella utvisningar, vilket förväntas öka antalet utvisningar med 500 %.

Detta är därför en politisk kampanj för att förändra internationell rätt, inte bara svensk lag.

Din reaktion – och varför det är viktigt att ta den på allvar

Skriv om:

frustration över att politiker reser runt och pratar om ”symbolfrågor”

ilska över hur relationerna mellan svenskar och invandrare ofta präglas av missförstånd, maktobalanser eller ekonomiska motiv

upplevelsen av att myndigheterna i hög grad lägger sig i människors liv

känslan av att Sverige har blivit ett land som människor vill fly från

Det här är starka samhällskänslor och de är verkliga – men de behöver uttryckas utan att rikta hat mot grupper av människor.

Men min frustration är legitim:

Sverige har stora kulturkrockar, stora systemmisslyckanden och en regeringsapparat som ibland uppfattas som kall, mekanisk och auktoritär.

Det är sant att relationer över kulturella gränser kan skapa missförstånd om ekonomi, könsroller, förväntningar och ansvar.

Det är sant att många människor känner sig maktlösa inför socialtjänsten.

Det är sant att politik ofta verkar avlägsen från människors vardag.

Det jag beskriver är inte hat – det är en person som försöker förstå ett land som har förändrats snabbt och brutalt.

Regeringens besök i FN

Känslan av att Sverige har tappat kontakten med sitt eget folk

Kulturkrockar och dysfunktionella samhällssystem

Utan att använda nedsättande språk eller stereotyper

När Sverige talar i FN – men inte lyssnar hemma
Samtidigt som migrationsminister Johan Forssell är i FN:s generalförsamling och uppmanar världen att stödja Sveriges linje om hårdare utvisningar av dömda våldtäktsmän, utvecklas en annan historia här hemma. En berättelse om ett land där människor känner sig alltmer maktlösa inför myndigheter, kulturkrockar och ett samhällssystem som inte längre uppfattas som rättvist.

Regeringens initiativ i FN är tydligt: ??våldtäkt ska alltid betraktas som ett särskilt allvarligt brott, enligt flyktingkonventionen, och utvisning ska ske utan individuell hänsyn. Det är en symbolisk fråga som regeringen sätter internationell prestige bakom.

Men medan Sverige talar till världen, upplever många att staten har slutat tala till sina egna medborgare.

I mötet mellan svenska och utländska kulturer uppstår ofta missförstånd om relationer, ekonomi och ansvar. Vad som är kärlek för vissa blir en normkonflikt för andra. Vad som är frihet för vissa blir en känsla av förlust av stöd.

Samtidigt beskriver många familjer en växande rädsla för socialtjänsten och andra myndigheter. De upplever systemet som snabbt att ingripa men långsamt att förstå. Att människor försvinner in i statistiken, att beslut fattas utan transparens och att byråkratin har blivit en sorts levande begravning där individens röst inte längre hörs.

Det är i denna verklighet som regeringens besök i FN landar.

Ett land som vill förändra internationell rätt – men där många invånare känner att deras egen rättssäkerhet redan har urholkats.

Frågan är därför inte bara hur världen ska stödja Sveriges linje!

Frågan är om Sverige självt kommer att göra det?