Min kropp
är ett främmande land,
mig pådyvlat, oförhandlat,
med stränga migrationslagar,
långsamt framtaget
alltsedan den första mikroben
fram till en kopp kaffe vid datorn
och en nysattack

Jag vaknar i ett främmande land;
en ensamkommande säck inälvor
i en obehagligt välkänd främmande stad:
Skitköping
– där döden leker i alla handflator
och samhället är en piskställning
i bostadsområdet
och en van tur ner till tvättstugan
plus ett oförändrat antal oförändrade fraser
att ta sig förbi grannar med,
utan att väcka ont blod