Du ljuger så vackert
nästan trovärdigt
men i sprickorna sipprar
sanningen in

Som en skuggteater
vandrar orden över väggen
mjuka inuti
men kanterna slipade
till perfektion

Det sociala kittet
en vardagslek
i Houdinis kedjor
men skillnaden är
att du sitter fast

Låt oss låtsas
att ingenting är allting
medan vi mäter djupet
i glömskans brunn

Ljug mig en saga
en dröm, en dikt
som balanserar på
osäkerhetsintervallen

I Mnemosynes källa
porlar vattnet friskt och klart