Du delade världen i två prydliga högar:
Den fina själen och den enkla kroppen.
Tanken var fri, ren och odödlig,
medan din stackars anatomi fick nöja sig
med att bara vara en kropp.

Du var så säker på din sak, René,
att du glömde bort att ta hand om den.

När den svenska vintern kom
och fryste fast dina fina principer i biblioteket,
visade det sig att den odödliga själen
inte klarade sig utan sin fysiska form.

Logiken tystnar snabbt
när kroppen slutar andas.

---     ---     ---

Till minnet av en man 
som tvivlade på allt utom sig själv.