Nattens skepnad skapar
sina egna lagar
viskar hon till mig.

I stillhet ligger jag,
lyssnar till
dansande fjärilar
som speglar ljuset
över ängarna
efter alla begravda
hopp.

Dagen har åldrats,
förpassat bort med
sina rynkor,
för att ge plats
åt evigheten.