Varje ord du andas ut får mig att vilja gråta
som om jag med uppspärrade ögon kollade rätt in i solen
Jag skulle bli blind
Fast du gör mig stum

Varje ord du inte säger får mig falla
Allt du gör ger mig monster i magen
som äter upp mig inifrån
Du lär mig att jag inte är död
(än)

Jag förstår inte hur du kan
inte gråta
Hur kan du vara så stark efter dina
sönderslagna år?

Aldrig skulle jag klara det
Jag måste ha min stadiga klippa att luta mig mot
fastän jag inte haft en på flera år
Ibland får man ju bara lust att

Slå sönder sitt huvud

Alla har någon som ger dom
färg på kinderna
Alla har någon att behöva
att älska
Varför behöver ingen mig?

Det är klart att det finns människor
som jag älskar (bara bokstäver)
Men fortfarande ingen som jag
ä l s k a r