det var länge sen, 
jag skrev nåt nu

tankar har kommit
tankar har gått 

en del har stannat kvar
(nästan för länge ibland)
men det flesta har försvunnit
borta med en blinking 
(för att aldrig någonsin mer återvända)

.

kanske var jag,
mer,
mottaglig som ung

(här säger du, men flicka lilla
du är fortfarande ung -
andra säger visdom kommer med åren -
men jag vill nästan skrika,
ålder mäts inte i siffror, det betyder ingenting 
och jag var vis, förut också, och det enda
det enda som kommer med åren
är en envis trötthet som bara blir värre
ju fler år som går men visst,
jag är fortfarande ung inte ens medelålders, inte än)

-

jag delade med mig
av så mycket då,
så många tankar,
som skavde och höll på

jag var överfull då
jag är överfull nu

det som skiljer?

förutom åren som har gått
är murarna utåt än stabilare
de skyddar det som finns inuti
envist, så envist så

så mina ord,
glömde av sig,
gömde bort sig,
i nån tyst gammal vrå

och ja, det var länge sen nu
länge, sen jag blottade mitt inre
för någon annan
-

(2 juli 2026)