Vi målade fasad
på sommarhuset
det torkade så bra
i sommarljuset

På stegen stod min gubbe
full av flit
Läkten var min lott
att måla vit

Plötsligt såg jag
sprickan i en läkt
och jag frågar mannen
helt förskräckt:

Ska den sprickan
verkligen få vara
eller ska till bygghandeln
vi fara?

”Ingen fara”
lugnade mig maken
”Skulle det så vara
med den saken,

hjälper alla andra
läktar till
Den spruckna läkten
ligger bara still

så blir den skyddad
av de många andra
Det är som om de
omsluter varandra”

Genast kommer
hjärnan min igång
och mina tankebanor
blir på språng:

Upptäcker jag sprickan i en ”läkt”
ska jag redan ut min hand ha sträckt
att avlasta min syster eller bror

betyder faktiskt mera än man tror

Hur som helst är frågan
hos mig väckt:
Vem tar hand om sprickan

i min läkt?