Jag tappade regnet ur
sikte och mina åror drev iväg.

Tyngdkraften fick mig att tappa
rytmen i min tid här i den här staden.

Alla i den här showbranschen är
hungriga efter popularitet.

Ingen vill lyfta ett finger för
att lösa sin egen situation.

Det fanns bara änglar som
ständigt hamnade i trubbel.

Det fanns bara män som inte
kunde förbli trogen sin egen intelligens.

Jag tröttnade på att ifrågasätta
det obestridliga; allt gick obemärkt förbi.

Det mänskliga laboratoriet gick
förlorat i den apokalyptiska stormen av det
banala.

Broar och gränser är inte
längre röda.

Vi var bara nybörjare på denna
vardagskarusell.

©E Nordin