Korruption i den rumänska armén. Miruta: "Befälhavaren från Murfatlar betalade för sina skor och kläder via enhetens bokföring. Han krävde vin och kött från sina underordnade."

Radu Miruaa skickade en inspektion till den militära enheten i Murfatlar och upptäckte, enligt de verifikationer som ministern presenterade, att inte bara hemlandet försvarades där. Befälhavarens garderob, befälhavarens kylskåp, befälhavarens lägenhet och förmodligen befälhavarens konstitutionella rätt att aldrig spendera personliga pengar försvarades.

Miruta säger att enhetens chef betalade för sportskor och t-shirts som köpts till sig själv och sin familj via institutionens bokföring. Extraordinärt. I den rumänska armén får vissa soldater stövlar, och befälhavarna väljer sin vår-sommarkollektion direkt från försvarsbudgeten.
"Jag hittade en löjlig och oacceptabel situation vid den militära enheten i Murfatlar. Enheten användes för befälhavarens nöje och bekvämlighet", sa Radu Miruta.
Löjligt, ja. Men mycket välorganiserat. Mannen stal inte kaotiskt. Han hade redovisning. Det är det som skiljer amatörer från proffs: amatören går hem med en penna, proffsen överlämnar sin familjs skor till den nationella säkerheten.
Enligt Miruta skickades soldaterna under hans befäl för att måla hans hus, arbeta i hushållet och laga maten vid hans privata evenemang. Tydligen ledde befälhavaren inte en militär enhet, utan ett turistkomplex med uniformerad personal, catering, inredning och offentlig finansiering.
Ordern lät förmodligen oklanderligt militärisk:
"Soldat, varsågod! Två lager tvättbar duk i matsalen och försvara sedan tallriken med aptitretare!"
Befälhavaren skulle också ha samlat in pengar till hyran, även om han enligt ministerns uttalanden inte bodde i en hyrd byggnad. Det är en anmärkningsvärd ekonomisk prestation: att få pengar till hyra som man inte betalar. Inom den privata sektorn kallas det bedrägeri. I staten, tills Miruta dyker upp, kallas det en fantasiboost.
Inspektionen skulle ha funnit ett griskropp, cirka 100 liter vin, salami och fisk, produkter som ministern hävdar begärdes från underordnade. Omkring 1 600 liter diesel saknades fortfarande.

Så vi hade fläsk, fisk, salami, vin och bränsle. Det var inte en militär enhet, det var ett traditionellt rumänskt bröllop redo att avgå med den pansrade trupptransportören.

Och när en befälhavare begär vin och kött från underordnade talar vi inte om militär disciplin. Vi talar om feodalism med axelklaffar. Armén betalade honom för att leda folk, och han använde dem som målare, servitörer och leverantörer till skafferiet. Förmodligen var det enda han inte kunde nöja sig med skam. Det fanns ingen budgetkod.

Miruta avsatte officeren från enhetens befäl, utsåg en annan befälhavare, meddelade åklagarmyndigheten och beordrade administrativa utredningar, inklusive i fallet med dem som accepterade införandet av personliga utgifter i redovisningen.

Detta måste göras. Snabbt, offentligt och utan den traditionella respekten för "mänskliga filer".

För ett sådant system byggs inte av en enda befälhavare. Någon godkänner fakturan. Någon registrerar den. Någon ser familjens sneakers och bestämmer sig för att de förmodligen är ammunition i kaliber .42. Korruption handlar inte ensam. Den har en revisor, en chaufför och en receptionskommitté.

(Mirutas uttalanden i kommentarerna)
Rumänien saknar inte människor som pratar om patriotism. Den saknar människor som kontrollerar fakturorna med patriotism.
Miruta har precis börjat läsa dem.