efter vandringen började det
inte det första andetaget.
Tiden det tog, före vågen stillnade,
först då brisen strök över stråna
som kroknat av värmen.

Vi vandrar i månskuggans dal,
önskar inte stå som torkad vass
och svänga med prasslande lans
utefter strandkanten.
Hoppet heter gruvan där vi ständigt gräver
guldet som glimmar bland kornen,
friden och freden står hand i hand
bland vass och tång
lyssnar till havsorkestern.