Trots rytmens gång och fåglarnas sång så behövs det också en utandning. Mannen stannar till i sitt slag. Havet är sig inte likt. För mannen kan nu se men han förmår sig inte att le för de. Rytmen han så lätt förförts av klingar vidare dövt för mannens öra. Där ovanpå lika blankt som den som hänger på väggen är nu bruten av dundrande slag. Denna lätta fjäder som först fall ner blev väldigt snabbt till sten. För mannen kan se men det han ser vill han inte veta av mer. På väg in mot stranden är de.