Vattnet kokar på asfalten. Jag fryser om vaderna i mina genomdränkta byxor. Hunden, genomdränkt även han, tittar på mig förundrad: Ska det faktiskt vara så här? Barnen skrattar, bussen skrattar, mannen med paraply ber om ursäkt med sin blick. Det regnar så mycket att vi tror någon skojar med oss. Solen tittar fram medan det fortfarande öser ner.