Vad var det där?

Något stack fram
ur ett hörn
djupt nere i diket.

Nyfiken började han gräva 
med händerna.

En tavelduk
övertäckt av smuts.

Besviken tänkta han kasta skräpet ifrån sig
men ...

så långt från sin kropp som möjligt
bar han den hem.

Han spolade varsamt av den.
Försiktigt strök han med handen över ytan,
strök bort lager efter lager av intorkad jord.

Ett vidunderligt landskap
framträdde under hans händer.

Och i förgrunden
ett mansansikte
med varma ögon.

Och så ...

signaturen.

Da Vinci

Med tvivlande hjärta
tog han han den till en konstexpert.

Experten blev först alldeles tyst.

"Otroligt!

Den är äkta.
Ett original av en mästare.

Inte många känner till den.
Den har varit bortglömd i många, många år.
Ingen tycks ha saknat den.

Ett fulländat verk
som aldrig tappat sitt värde.

Aldrig.

Idag är den värd
långt, långt mer
än när den mystiskt försvann."