"Går ni på henne igen, Vräker vi Er"
Gänget från det utsatta området är efter andra
nu början Polisen se kopplingar och dom håller
fortfarande på mot personer med sjukersättning.
"Hon är inte det enda offret"
Nej, det är det jag hoppas på att mina ord
stämmer med verkligheten, fast jag är sjuk.
En sjuk verklighet
behöver inte börja inom mig
det kan finnas andra människor, ja..
därute i samhället pågår hemska saker
som jag upplevt och skrivit om, sanningen.
Min sanning, ifall alla skyller allt på mig.
Det är det som är så sjukt.
Jag menar jag har en sjukdom som alla skyller på
och som gör alla andra till friskheten självt..
Går dom på mig igen, så har jag dokumenterat
mina texter och jag hoppas de visar på sanning.
Min sanning, är den värd något?
Frihet
Jag vet att det finns konstiga människor i samhället.
Jag är också konstig i jämförelse med gänget
är jag den som är i frihet och visste jag säkert
kunde jag ha vittnat, men jag är inte säker..
Går de på mig igen bara läs mina tidigare texter.
"Går ni på henne igen, Vräker vi Er"
Hyresvärden har makten i samhället
de som håller på, har dom koll över..
Jag flyttade från området, vill ha det lugnt hos mig.
Till ett bättre område i stan, här måste man bli godkänd.
Här är det krav på skötsamhet, gentemot alla andra.
Nu har jag samlat meningar ifall dom börjar här istället.
Är jag orolig?
Ja, en aning, deras metoder gör så ont i kroppen.
Hoppas Polisen börjar förstå att de kan bli lurade.
När deras kvinnor lurar i dom som vill se, narkotikan.
Måste förstå, "Vi är bara intresserade av narkotikan."
Så säger Gänget och så säger Polisen.
Att detta är deras ensak.
(Den här texten är en påhittad text)
Ingen är på mig, inte längre, inte här.
Hyresvärden har koll,
det tror jag stämmer med verkligheten.
Att dom som håller på blir vräkta därifrån
dom får flytta tillbaka till sitt utsatt området
ett område där jag inte passade in, passar jag in här?
Vem vet..
Är det fler än jag som upplevt det?
Utomjordingarna är inte här längre.
Inget är så som det varit,
Ian är inte som människorna.
Han kommer från en annan dimension.
Och huset är Ians farkost,
som människan inte kan se.
Tro mig, det finns så mycket mer.
Mia skrattar, "Tycker ni om kakan som jag bakat?"
Jättegod, svarade journalisten.
Jättegod, nickade Ian och kramade om Mia.
Älskar Er tecknet ur Ians hand kom väl till pass.