Kvinnan som inte
hette Eva tillbringade
inte heller några

dagar i den
ej existerande staden
Värsterås. Där kunde

hon mycket väl
att träffat otaxamma
gänget, som skulle

kunna ha bestått
av fyra ungdomar
mellan arton och

tjugotvå. Bara att
när de ville
ha sällskap men

inte haft det
än, av kvinnan
som inte hette

Eva, så visade
det sig att
om så bara

en av dem
vunnit på den
vinnande raden, som

drogs en av
dagarna, eller mycket
väl kunde gjort,

så skulle även
Kvinnan som inte
hette Eva ha

gjort det. Först
blev Jocke och
sedan i ovanlig

otur och ordning
hans tre vänner
inte alls sura

för att Jocke
kunde ha vunnit
och om han

gjorde det, så
kunde han väl
ha stått för

räkningen på lyxiga
hotellet också? Först
blev de ej

sura vid tanken
på att han
kanske gjort just

det. Och valt
att inte få
dem att lösa

problemet själva. Sedan
då de fick
reda på att

han nog faktiskt...
så blev de
sura, eller skulle

ha blivit det,
för att det
i så fall

skulle ha visat
sig vara tvärtom.
Så kom det

sig den veckan,
eller skulle ha
gjort det, om

så bara varit
fallet, vilket det
förstås inte var.