En dag tändes ett ljus i vår lilla trädgård.
Där fanns jag och en fjäril.
Utan ord kunde vi bli ett.

Vi lärde oss aldrig att flyga högt.
Vi hann nå ett enda moln.
Det kraftiga regnet genomborrade
våra vingar.

Ljuset började tappa sin
magiska kraft,
och vi fortsatte att leta efter
vår efterlängtade planet
mellan varje hörn av vår
trädgårds hav.

Tulpanerna dansade långsamt,
och vi drack deras nektar.

Människorna på jorden kunde
aldrig förstå
den villkorslösa kärlek
som fann oss.

©E Nordin