Vårt hus har många öppna
fönster, ljuset behöver inte tränga
sig in. Vi stänger våra dörrar en efter
en, tills vi låser ut oss själva
utan logik.

Trädgården där ute ger intrycket
av att den ler så lugnt och fint.
Folket vill inte komma in i vår lilla värld.
Ett oroligt krig pågår i hela vårt närområde.

Dockorna ligger dränkta i leran.
De har smutsiga ansikten,
deras vackra blåa ögon har en fast blick.
Vi fortsätter att leka vidare,
och senare lyssnar vi på
den berömda berättelsen om Rödluvan.

Regnet faller och solen skiner ändå,
så blygsamt,
i denna lilla stad.

©E Nordin