Kärlek till en annan fick mig att skriva.
Kärleken till språket fick mig att fortsätta.
Många rader har det blivit sedan dess.
Jag vet inte om jag någonsin skrev rätt.

Men jag skrev det jag skrev.
Jag skrev det på mitt sätt.
Både nykter och skev
kom orden till sin rätt.

Nu står jag här mitt i stormen.
Sidor virvlar runt i luften.
Jag skriver för att inte gå under.
Jag skriver för lusten.

Jag vet inte var jag fann mitt språk.
Det var liksom redan där.
Jag var tvungen att putsa det hårt.
Men nu är det här.

Det rinner ur mig.
En outömlig källa.
Jag skickar dem till dig.
Hårda och sälla.

Jag kommer skriva till sista dagen.
Jag kommer skriva hela mitt liv.
Jag kommer skriva tills jag blir begraven.
För bara orden gör mig fri.

EJE