Letar efter ord för "Gud",
som för dagen kunde duga,
hittar i musikens ljud
"Gud", som slingan i en fuga,
"Gud", som verklighetens väv,
kontrapunktisk, sammanslagen,
både vidlyftig och snäv,
överflödig, sammandragen
i en canons ekosfär,
"Gud", som den som klangen är.

"Fuga" blir det ljud för "Gud",
som för dagen ekar "duG".