Just den elfte september är dagen
som bemärker de åttiotvå
av de år jag idag unnats nå
och snart räknar som ringar på magen.
Jag får numera tillhöra dem,
fastän skrumpna i mången lem,
inte än fraktas till sarkofagen
och till avslut och rekviem
men med glädje i anletsdragen
skådar fram mot mitt himmelska hem.