Judit går in i rummet i den bortre änden av korridoren. Ett hörnrum med fördragna gardiner. Väggarna är mörka.
Mitt på golvet står en divan. Den har fyra fötter av sydländskt trä. Djurtassar som står stilla. Trampar inte. Judit blir också stillastående.
Några andra möbler finns inte men det ligger en vit kvinna på soffmöbeln.
Hon är stor och vacker och har orangefärgat hår som slingrar sig runt hennes nacke och ned mellan skulderbladen. Avklädd, med ett svart band runt ena vristen.
Hon ligger på mage med huvudet från dörren. Andhämtningen är djup, Judit förstår att hon sover. Den ena av hennes händer hänger ned vid sidan om soffan.
Nära till golvet.
Så bryts plötsligt tystnaden, Judit försvinner ljudlöst in bakom ett draperi. Två män, en mager och en kort kommer in. De ser henne aldrig.
Tyget är tungt.
Hon hör att de inte talar med varandra. Den magre lutar sig mot dörrposten. Tänder en brun cigarill, den söta doften sprider sig. Judit slappnar av. Hon kikar genom en springa i tygsjoken.
Den magre röker.
Kvinnan sover.
Den korte mannen står inne i en garderob. Han stönar en aning därifrån, stryker med handen utmed hyllorna.
-Du vill fortfarande ha filmen från Rio?
-Självklart.
Den korte väljer en brun ask. Riofilmen.
Judit ser hur han kommer ut baklänges. Han drar på ett rullbord med en projektor. Den magre släcker sin cigarill i en monsterakruka intill honom och den kortvuxne laddar filmen i projektorn. Riggar ljuset mot kvinnans rygg. Rökaren stryker en ny tändsticka mot plånet. Söt doft.
Judit lutar mot väggen och blundar.

-Det är den röda knappen där på vänster sida.
Det var den kortes röst. Han pekar.
-Jag förstår det, du kan gå nu.
-Visst. Han släcker lampan, går ut och stänger dörren bakom sig.
Den magre säger inget mer. Glöden lyser i mörkret. Han gör det bekvämt för sig på golvet. Mattan är röd och tjock.
Hans huvud är kalt. Ögonen sitter djupt.
Judit andas, draperiet darrar men han känner inte hennes närvaro. Den rödhåriga sover fortfarande. Projektorljuset värmer hennes nakna kropp.
Han finner knappen på vänster sida.
Sambamusik.
En film spelas upp på hennes hud.
\"...och hon bara sover.\"
Judit ryser och tjuvkikar.
Rio de Janeiro.
Ett karnevaltåg dansar utmed hennes midja. Ringlar längs ryggraden. Filmfiguerna förvrängs i kvinnans kurvor. Mannen drar djupa bloss.
Det låter som musiken spelas en aning för fort. Han skruvar på skärpan.
Judits ben somnar. Kryper i dem. Trampar. Luften är tjock. Lutar mot väggen.
Han ser på filmen.
Judit ser på honom.
Kvinnan existerar.
Rio är nära.
Hon drunknar i sambarytmerna.
Hans händer är inte vackra.
-Tack Bella.
Han darrar på rösten. Bella blundar och hör honom inte.
\"vet hon om vad han har gjort på hennes skinn?\"

Han ställer tillbaka projektorn i garderoben. Reser sig och går. Hon vänder sig om på sidan då filmljuset slocknat. Lite svalare nu.
Hennes bröst väger tätt intill varandra.
Judit behöver inte gömma sig bakom draperiet längre.
Bella sover.
Vet inte om att Judit går därifrån.