Jag vaknade från en tupplur och allt var annorlunda. Allt var annorlunda, från mitt utseende ända ner till mina tår! Mina ögon hade blivit vindögda! Långa händer! Svart hår!
Alla omkring mig var chockade, och jag också!
Hur ska jag klargöra det för er?
Först tänkte jag att jag måste lämna härifrån!
Min mamma, fru och dotter. Tre personer stirrade förvånat på mig under en lång stund, och jag är som en staty, kall och känslolös!
Vad händer med mig?
Mina minnen och tankar blev som noll.
Kanske lever jag i mytens tid...
Jag vet inte om det är sant...
Det AI:n gjorde med mig var att den glömde en enda sak: när jag blir förvånad eller häpen så rycker det i mungiporna på mig. Det är något alla här känner till.
Det är som ett lösenord för min personlighet!
Kanske om ett sekel...
Allt mänskligt kommer att ta slut.
Ingen kärlek, inget hat... osv.
Ingen graviditet.
Inget ont.
Inget samhälle.
Vi ska säga: Hejdå mänsklighet!
Välkommen järnsamhälle!