Jordvärmen mullrar dovt
för första gången i höst,
som infraljudet från maskinrummet
i en vibrerande finlandsfärja
Mullret väcker minnen av Sirkka,
så vacker, så nära, så död sedan 3 oktober 2023;
våra 88,5 samlag minutiöst bokförda
i hennes anteckningsbok;
det sista ett coitus interruptus
i en lånad lägenhet
med adress Mörbylund 17 i Danderyd
när Sune Karlsson oväntat kom hem
ungefär 50% in i våra förehavanden
på blanka eftermiddagen 15 augusti 1985
Häromsistens dök hon upp
i en av mina dikter,
eller om det var i en dröm
Jordvärmen mullrar,
jag ligger raklång i tysta tankar
Tiden svallar runt Per-Albinhusets stäv i Niemisel
Därute i hösten går döden och släpar fötterna efter sig
under månen
Sirkka raggade upp mig till Ghostbusters
på Viking Songs dansgolv ute i Finska viken
kl. 3 på natten till 6 december 1984,
på Finlands självständighetsdag,
och äktenskapsbrottet var vidöppet,
genomfört med hull & hår,
med öppna ögon i vild entusiasm
och himmelsvid ärlighet!
Tveklösheten stod högt i tak i hytten,
i ett brott jag aldrig ångrat,
utan tvärt om omhuldat från början till slut,
och ramat in på hedersplats i det episodiska minnet
Men i oktober 2026 vacklar världen
i en grynig styrsels lätta yrsel
och en osäker levnadsroll;
ett bett i tungan,
ett trevande i mörkret mot toaletten
I åldringens särskilda freedom of speech
ordar jag svårbegripligt men övertygande
för mig själv i tungor & saliv,
så att alla kan höra skvalpet
i mina förbannelsers & välsignelsers
kommunicerande kärl;
i mina avfärdandens & medgivandens
utbytbara positioner,
innan allt, eller en liten del, eller ett uns,
återgår till det grammatiskt sakliga
i Marianne Faithfulls och mina vanor
att skriva lite vid uppvaknandet
och strax innan avsomnandet,
när något kravlar upp
ur medvetandets glaciärsprickor
med ansiktet dolt