Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Åtrå

Det är som om tiden, har glömt sin existens
som om allting förenas till en suddig dröm,
och ingenting längre går ihop, utom vi.

känner motvilligt hur ett leende sprider sig
inser samtidigt att lyckan är mer än riktig
det har undgått mig länge, men jag är här.

ryser när din hand försiktigt leker på mig
vill fånga dina snabba, högljudda andetag
spara dem som tillflykt, men helst slippa.

kan inte beskriva hur mycket jag håller av dig
kolugn, men tanken på att nu är då stressar mig
så skänker jag dig allt utan tanke, eller kontroll.

allting är annorlunda och ser förvridet ut
trots denna hemmakänsla av total trygghet
stunden fångar oss i en låtsasvärld, förblindade.

i vår drömlika kreation fantiserar vi fritt
bara för att i nästa stund förverkliga oss
det är överdrivet synkroniserat, för ömsesidigt.

och båda vet vi att vi njuter av varje sekund
och ändå förstår vi inte att det är just därför
men du måste uppleva det för att förstå.




Fri vers av Joar
Läst 572 gånger
Publicerad 2006-09-13 19:56



Bookmark and Share


  Clara-Fina
Oj vad vackert skrivet. Här finns så oändligt mycket känsla och tyngd i dessa ord som du förmedlar på ett fantastisk sätt. Det är mycket kärleksfullt och sensuellt och, som jag ser det, finns en slags existensiell ångest över det hela som ger det än mer tyngd. Skitbra! / Clara-Fina
2006-09-13
  > Nästa text
< Föregående

Joar
Joar