Fy in i helvete vad jag är smart........
Det enda som jag riktigt levde för är borta, det har jag fattat nu!
Jag har vräkt ur mig så hemska saker, saker jag inte menat, men bara för att jag varit arg..
Jag vill dö, men jag vågar inte! Hur kan man bli såhär patetisk?
Fy fan vad jag älskar dig, det gör så inihelvete ont så det finns inte.
Denna smärta är olidlig, jag blev så sårad, jag blev så ledsen, jag blev så arg, då säger man dumma saker!
Jag skulle i alla fall aldrig bruka våld, aldrig, speciellt ej mot tjejer.
Nu är ni jätterädda för mig och hatar mig, snälla detta var inte vad jag ville för 4 månader sedan!
Nu är jag så nära ett riktigt återfall som man kan bli, detta va inte meningen, detta ville jag inte för 4 månader sedan!
Fan snälla vad är detta för nånting, jag bara gråter och gråter.......
Och gråter och gråter, jag kan inte jobba, inte göra nånting, folk klappar och tycker synd om mig, men inte dem som jag vill skall bry sig...
Jag är slut, finito, caputt, slut som artist, fan vad jag älskar dig, du är mitt gift och jag kan inte leva utan dig, men nu måste jag lära mig det...