tjugotre grader kallt och
ett land av is inåt lägenheten
är det alldeles svart och
jag värms fortfarande av
att hon stryker sig mot
mig när hon var uppe det
var timmar sedan men förnimmelsen
hennes hud mot min arm och
skuldra finns kvar vaken,



släpar sig fram, rörelserna
närapå fallande, henne
mot min kropp, är infriande av
de obedda böner som
snärjt mitt blodomlopp, lagt
sig svårgenomtränglig
runt mina lemmar ur
hennes lukt ur hennes
djup väcks min länge
saknade, hon kommer
lämnar
dörrarna öppna bakom
sig