Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Och så färglägger vi världen, min vän

Vi bryter upp
Tittar ner, mot den slarvigt målade horisonten
Jag avlslutar
Och lägger till, mina tankar som ändå tappat färg

Att dricka våra synder
och förlåta mina ord

Vi tittar ner
När jag bryter upp, från den slarvigt målade tanken
Vi avslutar
Och jag lägger till, att horisonten tappat mina synder

Jag dricker mina ord
Och minns inte längre varför

Ett rus
Två

Snart har hela skyn mina synder
Och jag står kvar
Med själen upp till mina knän


Fri vers av crow_boppe
Läst 425 gånger
Publicerad 2006-09-29 01:24



Bookmark and Share

  Maud Li
Den här måste nog läsas flera gånger för att man ska kunna ta den till sig. Det är nog mycket som "försvinner" i bruset här. Jag tycker mer och mer om den för varje gång jag läser den, men "Och jag står kvar Med själen upp till mina knän" fastnade direkt.
2006-10-03

  Cyanid
Du ska veta att du skriver bäst av dem jag läser dikter av här på Poeter. Du förtjänar minst hundra kommentarer om den här. Jag är bara så dålig på att kommentera. Men jag skulle aldrig kunna uttrycka mig som du, det gör mig avundssjuk, men glad. För då vet jag att nästa poem kommer slå mig i ansiktet lika hårt som en smekning. Som dom alltid gör. Kom ihåg det.
2006-10-01
  > Nästa text
< Föregående

crow_boppe