Jag vet (jag vet)

jag vet
du karvar dockor
ur speglar
ur ditt skinn

och dina ögon reflekterar
inte längre
något ljus

och jag vet
att jag når aldrig in

om jag inte
får vara far
får jag låtsas
vara vän?

Fri vers av stannar kvar
Läst 1385 gånger och applåderad av 1 personer
Utvald text
Publicerad 2006-10-08 02:08

Skriv ut
Spara som PDF

Daniel lindqvist helt underbar sårbarheten är enastående..,gillade myclet 2007-01-03

Karin Rosberg helt underbar; sista raderna berör...... 2006-10-11

Lisa Blev berörd. Har svårt att utveckla min kommentar, svårt att sätta fingret på vad det är som är så bra. Men bra är det. Kanske det gamla vanliga, som gör att jag föredrar viss poesi framför annan: rakt och till synes enkelt språk som förmedlar svåra saker? För visst känns det svårt, när jag har läst din text. En tragisk och vacker skildring av någon sorts ovillkorlig kärlek, där dikt-jaget mår bättre bara av att få låtsas stå nära. Huu, vad svårt det är att vara människa ibland... 2006-10-11

molly crayons helt enkelt; riktigt, riktigt bra 2006-10-10

Ms Lovecraft Herregud, hur kunde jag missa den här? Stark text. Ryser. Tankar förs till voodoo-dockor i första strofen. Ryser. 2006-10-09

Rachel Roth Du lyckas förmedla så starkt hur det är att älska någon som lider, och vilja få finnas vid dennes sida....så som jag läser det för mig är detta en vacker kärlekdikt 2006-10-09

Clara-Fina Oj, detta är en bra dikt! Den är både vacker och vemodigt sorglig i sin dubbeltydighet. Här ser jag uppgivenheten som gör ett tafatt försök mot slutet om att se ett hopp som kanske inte känns. Väldigt stark dikt. / Clara-Fina 2006-10-09

kath där gick det lite fort med att trycka sänd .. forts. ..tack för att du på ett så mjukt och resppektfullt sätt presenterar det som kan vara svårt att gestalta ,... i dina ord finns alltid värmen och det är den som bär igenom allt .... //Kath 2006-10-08

kath jag säger som Cathy ... glad att läsa dina ord igen ....................... du gör som alltid att jag läser bilder och känner djupt där inne ... tack ... de fyra första raderna har fastnat i mig för evigt ... den smärtan som bor i dem är inte möjlig att glömma ------------------------------ 2006-10-08