Älvors ljuvliga stjärnstoftsststeg
trippar på morgondimmans silverslöja
Med naket begär
Läppjar De solens gryningsljus
Till de nyfikna Knopparna
viskar De honungslätt tidens dolda skvaller
Sjunger tyst till blomma vild,
att de hoppas på vinter mild.
\"Slumra in, dröm dig bort
vi väntar vid vårens kant,
slumra in, vintern blir då kort
allt vi säger skall då bli sant.
Hon skall skänka er sin morgontår
vi syns igen, då dagen gry
blomma, blomma igen till Syster Vår
vi syns igen, då ni komma o\'ny\"
Älvors ljuvliga stjärnstoftsststeg
trippade på morgondimmans silverslöja
Med naket begär
Läppjade De solens gryningsljus
Men nu de sova
tills de kan viska vårens Gåva
Allt detta har han alltid sett
ändock pojken Morgonljus rodnar lätt