Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
om när kärlek blir så fel


Månstenshänder

Envisa mardömshänder,
likt en månskenssten
smeker de min stela kropp
Iskalla brinnande ögon
som slukar mitt \"nej\" och mitt \"stopp\"

Inte lönt att skrika
vem skulle förstå?
Ingen ork att kämpa
du vinner ju alltid ändå!

Vem är du?
Skuggan av en som älskande lekte med mitt hår
Nu hugger du dina månskenshänder
mot min stela kropp
för att sedan spotta salt i mina sår




Fri vers av Maskros
Läst 388 gånger
Publicerad 2006-10-16 11:51



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Maskros
Maskros