lolla
hösten faller stilla
och som min dalande känsla
av att vara din
är den vår
och jag har sett och vill se
varifrån du kommer
och jag vill följa dig
dit du går
och jag vill vända mig från dig
på skoj
och känna att du ser på mig
när jag går
och veta att du ler
mot min fåniga gäckande rygg
för jag är din lolla
från landet
och du kommer få se mina porslinglober
rinna nerför mina rämnande kardborrekinder
som vattniga ägg
och du kommer få se mitt granitleende dödsrycka
du kommer få se mina sega handklor
gripa efter allt som jag tappade
inte någonsin hade
aldrig kommer få
jag kommer stanna
och du får följa mig
jag kommer inte dö
du slipper sörja mig
för jag söker inte hos dig
något som jag aldrig kan få
jag väntar inte
hoppas inte
drömmer bara
jag tror inte
på önskans makt
tror inte på
ett liv i
längtans schakt
jag vill knuffa dig
skojja med dig
i matkön
knacka på fel axel
och kyssa dig på
en överraskad kind
äta dig
dina ord och rörelser
jag har sån aptit
på dig
jag vill stilla
rista dig
på min lins
jag vill för alltid
minnas att du finns