Allt det vidriga du gjort
Lever vidare inom mig
Och alla de vackra minnen vi har
Dom har gått och gömt sig

men jag tror det finns ett slut på denhär tunneln
jag skulle kunna visa att jag älskar dig
utan att ens öppna munnen

men det kommer inte ske
det är ingen som vet vad jag känner
för de ser mig bara le

vi har aldrig haft den sanna känslan
vi har aldrig varit far och dotter på riktigt
och det känns som det första ordet jag lärde mig var \'ensam\'

Jag vill bara träffa dig igen
Men inte här, inte nu, inte än
så stort steg har jag aldrig förr behövt ta
jag klarar inte så stora kliv
fast kanske ses vi i nästa liv

Men nu lever vi här
Med huvudet djupt ner i sanden
Och det lilla vi har, rinner ut, genom springan i handen