han älskar sina vänner hela vägen till banken
och skrattar rått när han ser tillbaka
kön är längre nu än förut

om man älskar hela vägen till banken
är man elak har jag hört har du gjort
att alla föds rena och oskyldiga

skuld och skyldigare och skyldigare
för varje visdom du införskaffar dig
betalar dyrt för med rynkor och tårar

han skrattar hela vägen från banken
och behöver ingen alls att hålla handen
med skåror och fåror, skaror och faror

hans skuld har gett honom ett kvitto på
att han inte behöver någon annan för att gå
och alla barnen ler fram ett patetiskt

han skrämmer oss med sin självklara yta
eller kanske med sitt hemliga djup
men han älskar och han skrattar mer

har aldrig tvekat på sin gud
synd