Den dyker upp

då och då

en besynnerlig klåda

svår att ta på

En oro i mina fingrar

en rastlöshet i min kropp

en konstig hunger i min mage

som knorrar av nått slags hopp

Oroliga ticks

och djupa suckar följer efter

ögonen söker ett lugn att vila på

från gårdagens utspridda rester

Sluter förvirrat och krampaktigt 

handen runt sylvass erektion

smeker långsamt längs med

att stilla min frustration

Utlösningen kommer snabbt

i kaskader ut... överallt

osammanhängande öppningar

nånting smakar salt

Har rivit upp min hud igen 

ristat ord som inte finns

men klådan, den har stillat sej

saltet svider

när jag minns