Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den nya världen

Flyende den värld som varit,
men skrämd inför det nya,
du vacklar, skälver,
du ängsligt över axeln blickar,
och sakta rinner ångerns tårar.

Men varthän syftar denna längtan?
Att vända till din hembygd åter?

Har du ej länge nog bland mänskosjälar,
letat för att endast sorgset finna,
att varje tårfyllt avsked blott förökat,
rymden av det tomrum, där ensamheten,
rymmes i ett redan plågat hjärta?

Vad finns att minnas, vad finns att sakna?
Den strimma ljus som fjärran flyktat,
ständigt för din sträckta hand förvandlad,
alltid i mörker förbytt, evigt mörker förblir.

Så varför gör det ont att minnas?
Ej något finns att sakna där som smärtar,
det smärtar blott att du ej saknad är.

Beträd den stig du funnit,
följ den bortom skogar,
följ den bortom skymning,
följ den bortom stjärnor,
följ den evigt, vart den för dig,
och vänd aldrig, aldrig åter.




Fri vers av Henrik Jonsson VIP
Läst 425 gånger
Publicerad 2006-10-24 02:36



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Henrik Jonsson
Henrik Jonsson VIP