Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Sista raden är jag lite osäker på hur den uppfattas av läsaren. Snygg avslutning som berör, eller bara patetisk och meningslös?


Livet och döden

När våra anhöriga plötsligt försvinner.
När de, alltför tidigt, rycks bort från oss, likt den ängarnas allra vackraste lilja, som i höjden av sin prakt, sin skönhet evigt sluter.

Då går vi ut, för att möta den vår, vars skönhet varsamt väcker till liv, vad vi i vår djupaste förtvivlan ej längre upplevde.
Lusten att leva.

Vi blickar över solbeglänsta fält.
Vi ser de lekande barnen.
Vi ser deras glädje, och tänker;
Även här på jorden finns ett rum bevarat.

Vi ser en svalas flykt mot nya land.

Vi ser en sjuk och mycket gammal man.
Och på kyrkogården.

Ser vi gravstenar. Sida vid sida i en ändlös rad.
Vi tänker, kanske är allt slut.

Döden. Den förefaller ofattbar.
Men ingen anar djupen i den dimbeslöjade sjö, som är livet.




Fri vers av Henrik Jonsson VIP
Läst 511 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2006-10-27 11:50



Bookmark and Share


  Starfish-Aura
Super vackert...ojojoj
//Mjao
2007-04-06

  Thurizas
WOW!!! bara wow!!målös..
2006-10-27
  > Nästa text
< Föregående

Henrik Jonsson
Henrik Jonsson VIP