Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det vetter mot höst

Så slog till sist hösten ut
Sommarens sista värme har definitivt tagit slut
Löven som prasslade i brisen
Och vågorna som svalkade i havets sälta
Förbereder sig nu för isen
Om den och vintern må vi inte älta
Medborgare en ganska klen tröst
Men tro mig, det vetter mot höst

Som hösten kommer vid
Varje år när man minst anar kylans hårda tid
Pölar på gator och torg
Och topparna någonstans i stormens nav
Bringar otröstlig sorg
I periferin förtvinar sakta björkens sav
Så medborgare, lyd din inre röst
Värm dig inomhus, därute banar det mot höst

Alla båtar upp på land
Det tomma havet slår mot ensamhetens strand
Luften fylls av dis och smogg
Skogen svajar kusligt för människor och djur
Över vägar samlas träd och stock
Elen sinar och husen fylls av levande stearinljus
Visst kan hösten kännas kuslig och kall
Men med tända ljus är det kanske inte så fel i alla fall




Fri vers av CF
Läst 442 gånger
Publicerad 2006-10-31 10:38



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

CF