Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hem.

Hur många bär ett borttappat barn inom sig
som vilse söker sitt barndomshem

som irrar på frostiga trädgårdsgångar
och undrar:
Vem är jag, vem?

Där öppnas i drömmen en vitmenad grind
och stigen bär mot ett hus
som redan öppnat sin ytterdörr
och fönstren badar i ljus,

ett leende leker den sovandes mun
en hand smeker sömndrucken kind.
Nu drömmen är borta, men känslan är kvar
av värmen från sommarens vind.

Jag minns vem jag var, jag vet vem jag är
jag såg kärlekens ögon le
och en värme slog rot i min rotlösa själ,
hemkomstens leende.




Fri vers av Åsa Gustavsson
Läst 292 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2006-11-11 00:25



Bookmark and Share


    Saulus
Mmmm... Du har räddat min dag!
2007-12-02

  Per Rydberg VIP
En sån hemkomst kan
jag ofta drömma om.
Fint fångat i ord. Tack Åsa!!
2006-11-11
  > Nästa text
< Föregående

Åsa Gustavsson
Åsa Gustavsson