Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Djuriskt men mänskligt.

Dom djuriska ögonen, färgade som is.

Dom tunga andetagen blandade med rytandet.

Starka händer och en hård kropp som tar över min.


Ditt viskande i mitt öra, över mina bröst som en varm bris.

Din beröring i kylan kan göra mig rykande het.

Du får mig att vilja skrika ut i världen att jag bara är din.


Jag sätter i klorna i din rygg och drar hårt till.

Du ger ljud ifrån dig och kommer närmare intill.

Du tränger in i mig, hårt så hårt.


Jag måste erkänna att slita mig från dig är så svårt.




Bunden vers (Sonett) av Electra von Spindelben
Läst 311 gånger
Publicerad 2006-11-14 13:25



Bookmark and Share


  Madjori
Härlig text och det är inte alltid så lätt att slita sig och kanske vill man det inte heller ;-)
2006-11-14
  > Nästa text
< Föregående

Electra von Spindelben
Electra von Spindelben