\"Du är så jävla stark. Mycket starkare än vissa skulle varit\" Du tycker jag är stark? Vet du hur det ser ut inuti själen?

Bakom skrattet och leendet, ligger det sorg som svider likt en blåslampa på plåt.
Leendet är påklistrat, skrattet är inspelat och framkallat.

Om natten kommer den vanliga mardrömmen om monstret som skrattade mig i ansiktet till mitt skrik efter hjälp.
Monstrets händer och hånleende finns kvar på näthinnan och på kroppen. Det är som en syra som fräter sönder det inre, utan att avdunsta.
Monstrets händer rör mig fortfarande varje natt, varför försvinner de inte?

Att varje dag vakna och inse att livet känns lika jävligt som alla dagar innan, det skadar mer och mer.
Kan ni inte inse att den där starka Cissi ni ser, egentligen är lika sårbar som en såpbubbla.

Den gamla Cissi är för länge sedan borta, och jag tror inte hon kommer tillbaka igen.