Mina känslor är sönder
Jag gick på skolgården
ensam och bortglömd
Har ingen att vara med
eller söka tröst hos

Tuffingarna står några meter från mig
och snackar skit
om mig

Blåmärken över hela kroppen
Sår som bara blöder
Ögon som gråter
Ord som gör ont

Jag är ett mobboffer
ingen lyssnar på mig
ingen bryr sig om mig

Igen vill sitta berdvid mig i klassrummet
Bara med sina kompisar

Det blir en vana att alltid vara sämst
dåligast och fulast
Jag börjr undra
Har jag känslor?

Eller har dom dött av alla såren
orden och slagen?
så är det nog
Jag har bara trasiga känslor
Som ingen lyssnar på.