eller: varför jag skriver
alkemidet blir aldrig bara ord: för språket är poetens värsta fiende - (språket är ett virus (ja ni som vet, vet)) att omvandla en känsla, ett heligt ögonblick till tecken (grupperade enligt redan förutbestämda mönster) är som att söka de vises sten - att koka jungfruvatten som att följa de telluriska strömmarna för att finna graalen
och varje nytt försök är som att lära sig gå på vatten igen - att lära sig flyga på nytt
att på nytt gå vilse - i språkets (och själens) labyrint i hopp om att kanske en dag - hitta ända in/ut (beroende på vart man är på väg målet för ens osäkra steg) förbi odjurets håla utan fruktan i sitt hjärta
den dagen då varje ord inte längre är ett sökande efter
konsten att göra vatten av vin bly av guld stenkol av diamanter
då lovar jag att sluta skriva
Fri vers
av
nicklas ekström
Läst 624 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2006-11-23 00:07
|
Nästa text
Föregående nicklas ekström
Senast publicerade
har gått vidare ... shots #2.8 [the continuing adventures of alice in underwear] shots #2.7 washing-machine blues in minor white shots #2.6 observations from no dream town shots #2.5 where blue is rain is no more shots #2.4 film with no end 2 [16 stones for steve reich] shots #2.3 are you there yet? shots #2.2 mutual violations Se alla |