Jag skrattar
Men inte åt er
För mitt leende har blivit klassat som en drog
Jag dricker, ler och hittar resterna av era liv i botten av denna stad

Jag drogar er
för jag älskar där folk hatar
Och ni hatar att jag älskar
För att mitt hat bottnar i att ni aldrig vågat älska

Jag använder starka ord och starka preparat
där svaga människor använder mjuka blickar
för jag har aldrig varit den jag är idag
och jag kommer aldrig bli den jag vill vara