lallade runt i nabeul me karim, letade efter nåt att äta. vi satte oss ner på nåt gammalt ställe och så plitade jag lite på en servett.
mitt inre fetto
det finns en fet man
inne i mig
han väger minst 230 pannor
och han är en gapig jävel
utan några komplex
han är på många sätt
en bättre människa
än mig
därför släpper jag aldrig ut honom
han är alltför vacker
för denna värld
alltför ren
för att solkas av
vår tids
politiskt korrekta blöjbarn
som ständigt ränner
runt kulturens avigsidor
med en tät skitstank
runt sina slimma figurer
ständigt nerskitna
befläckade med ett
blöjeksem så häftigt
at de måste riva sig
blodiga
på allt som rör sig
min feta härliga man
med t-röd
\"för god för att kolsyras\"
t-tröja
och ett par
väderbitna tofflor
kommer aldrig se
gryningen av vår tid
istället marinerar jag
honom lätt inuti
med franska viner
polanskirullar
cocktailpartyn
och en trevligt tillrättalagd
fördomsfri attityd
(-och han mår illa!)
bögjudeabortförespråkare?
high five!
min rultiga herre vrider
sig i konvulsivt skratt
därinne
tårarna sprutar på honom
så han garvar loss
han tror inte jag är sann
han säger
-tagga ner, grabben
låt allvaret ta en paus
och för fan!
tänk inte för mycket
barn kommer alltid äta
han kommer ifrån mecka
nasaret, ullared och simrishamn
min underliga herre
och han är rakare
än alla rör
i vårt avlånga
ledsna land
han vrålar till oss alla
ber till de mest
hedniska gudarna
och ylar grälsjukt
mot gubben i månen
att tid är alltför fint
för att ödslas på
nåt så jävla dumt
som människor
så.
bejaka
ditt inre fetto
var så tjock
mot din nästa
som du bara kan
och banta
aldrig