Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
fartyg mot Ven


Havets Fradga

*
Det är ett surr,
överstigandes mina tankars skrik

Vågors brytningar skummar som vitt saliv
Havet har fradga i sina käftar

Tuggande mot järnbeklätt stycke
Låt mig dödlig stoppa din hunger
Slit mig i stycken,
jag ger dig mitt blod
om du ger mig
din oändlighet

*
Sov stilla till tuggandet
Inget kan skada dig i
denna järnbeklädda vagga




Fri vers av Annika Gustafsson
Läst 545 gånger
Publicerad 2006-12-05 13:16



Bookmark and Share


  Jonas Hagén
Bra, det var järn, eller stål i klara ord
2006-12-06

  Cris
wow.. det var ryt och fragdga i denna dikt
härligt man ser båten och havet
2006-12-05
  > Nästa text
< Föregående

Annika Gustafsson
Annika Gustafsson