de kom efter den stora vittringen
då barnen slutat att önska
och snön föll likt aska i vinden

som svarta kostymer spred de sig
över sädesfälten, över kyrkogårdarna
och till hemmets trygga värma

det var inte tid utan början
barnen dog den natten
en efter en försvann de ut i stormen

och då den obesvarade bönen dog ut
föddes ett skrik ur tystnaden
och lågorna brann för frånvaron