HON bodde i yttersta Tvivel.
HAN bodde i Vankelmod.
Dom älskade varandra.
Det var dom nästan övertygade om.
Men ibland undrade HON om HAN verkligen?
Då skrev HAN heta kärleksbrev och lade på HENNES kudde.
och DÅ visste HON!
HAN frågade sig ibland om det var möjligt.....
men HON plockade glödande buketter
och hjulade utanför HANS fönster.
DÅ blev HAN säker.
HON tänkte: min kärlek är stor som två garderober
men hur stor är HANS?
HAN tänkte att kärlek är som kaffe,
är det varmt? då dricker man.
Har det kallnat i koppen? Häll ut,
koka nytt och drick igen....
Eftersom de älskade varandra,
nästan jämt så ville de bo ihop,
men HON kunde inte tänka sig
att bo i Vankelmod.
Där var för mycket trafik och buller.
HAN å sin sida kunde inte leva i Yttersta Tvivel
det var för långt från sta´n.
Då fann dom För Evigt,
en plats lagom långt till allt.
Dit flyttade dom.
Med tavlor på väggarna
och mat i kylskåpet.
HON tömde garderoberna av kärlek hela tiden
särskilt när det var Sportspegeln på TV.
HAN kokade kaffe ofta.
Dom älskade varandra mycket,
fast nästan aldrig samtidigt.
När HAN ville dricka kaffe
var garderobsnyckeln försvunnen.
När HON öppnade dörrarna
hade kaffet kallnat.
Allt blev trist och tråkigt.
Fiskpinnar och makaroner.
HAN försvann till Vankelmod.
HON återvände till Yttersta Tvivel.
Ibland ringer dom och säger att de älskar varandra
men att de ska vänta ett tag med att
flytta ihop För Evigt.