Gagarin, jag är ingen ängel.
Himlen är svart, klockan är fem,
natten kom plötsligt,
en stjärnlös eftermiddag…

Gagarin, är du kvar däruppe?
Kan du se mig nu?
Och kan du säga mig,
vem det är du ser?

Gagarin, jag är ingen kosmonaut.
Jag har inga vingar,
ingen Sovjetunion bakom mig,
inget alls du vill ha.

Gagarin, världen förändrade oss!
Fastän jag aldrig flög,
inte ens med, inte med någon,
känner jag luft under fötterna…

Gagarin, du är mer än propaganda.
Du är min inspiration,
min hemliga strävan uppåt,
mot hundarna som dog…

Gagarin, jag är ingen ängel.
men om du vill, så möts vi,
någonstans, i kosmos, där,
två själar flyger i viktlös evighet.

(Gagarin, rädda mig!
Hjälp mig!
Jag vill nå dig!
Vara hos dig!

Gagarin, varför,
varför önskar jag endast
det jag aldrig
kan få?)